Även fast jag just i detta nu egentligen inte har några positiva känslor kring mina studier har ändå åren av utbildning i Lund lärt mig vissa karaktärsstärkande egenskaper. En av dessa är vikten av att tänka klart, värdet av att förstå ett fenomen i naturen men även ge ”logiska förklaringar” till varför det förhåller sig så och inte ta till mysticism och känslomässiga schablonbilder. Många saker som jag ”led” över förrut lider jag inte alls av i dag, för mitt tänkande är stärkt. Jag kan helt enkelt se klart på problematiken. Vissa saker har jag helt tappat intresset för, eftersom det i grund och botten är ovetenskaplig dynga.
Det andra jag har lärt mig i Lund är att världen är precis så äckligt borglig som jag tyckte den var när jag var 17 år. Med andra ord, den världsordning vi har i dag är inte alls ett utfall av ”bättre människors naturliga framgångar” utan att de mesta vi ser är dekadens,omoral, svågerpolitik och grandiositet.
Det tredje jag har lärt mig och som många tyvärr aldrig lär sig, är att fördomarna man hade som tonåring till 99.9% är fel.
Det fjärde jag har lärt mig är att det sällan finns ett svar som är rätt, och ju mer man förstår ett ämne ju mer inser man att man egentligen inte förstår ett skit. Paradoxalt nog måste man besitta mycket kunskap för att inse att man egentligen inte kan något. Förklaringar skapar i regel mer problem än de löser.
Leave a Reply